Brand extension i fädrens spår

I skuggan av skid-VM rullar Vasaloppsveckan i gång med full kraft. Lovstrom Contents Peter Willebrand gjorde för fyra år sedan ett nedslag i det klassiska skidloppet som var på väg att bli ett event som är ”larger than life.”
Läs reportaget som han skrev för tidningen Resumé. Det visar att det mesta har gått enligt plan.

Skidåkning är hetare än någonsin och rekordmånga vill åka Vasaloppet.
Men förre byråbossen och Vasalopps-vd:n Jonas Bauer har större planer än så.
– Min dröm är att man i framtiden ska titta tillbaka och säga: Kommer ni ihåg när Vasaloppet bara var ett skidlopp, säger han.

När Daniel Casell från Nässjö gick i mål som siste man i Vasaloppet 2010 hade han åkt skidor nio mil på tolv timmar och 30 minuter. 14 946 åkare hade hunnit före honom till målet i Mora. Drygt 760 åkare, ungefär var 20:e anmälda, hade av lika många anledningar inte fullföljt loppet.

När kranskullan Helene Söderlund tog emot halv nio på kvällen stod lokalpressen som vanligt och väntade. Casell var lika mycket distanserad som heroisk i sin uthållighet. Drygt åtta timmar tidigare hade Jörgen Brink gått i mål som vinnare i en redan klassisk spurtstrid mot Daniel Tynell.
Daniel Casell urskuldade sig kortfattat.

– Det var inte meningen att jag skulle bli sist, det bara blev så.

Brink och Tynell hade klockats för samma sluttid: 4 timmar 2 minuter och 59 sekunder. Det är en imponerande tid. Men den är ändå långsammare än vad Vasaloppets vd och förre byråbossen Jonas Bauer själv åkte loppet på när han var elitåkare. 1986 – 22 år gammal – gick han i mål på 3 timmar och 56 minuter, knappt 8 minuter efter segraren Bengt Hassis. Det innebär en snitthastighet på närmare 23 kilometer i timmen.

Men historiska framgångar i fädrens spår var inget som Jonas Bauer funderade på när Daniel Casell tog sina sista krampaktiga stavtag över mållinjen 2010. Han hade redan förflyttat tankarna till 6 mars 2011. Klockan 08.01 samma dag, en minut efter start, hade slussen öppnats igen för anmälningar till Vasaloppet 2011.

En viss oro hade Bauer anledningen att känna. De 15 700 åkarna som släppts i väg tidigare på morgonen var fler än fulltecknat. Den fina vintern har väckt alla slumrande Vasaloppsåkare till liv och på slutet hade allt gått så snabbt att arrangörerna inte hunnit sätta stopp.
Mängden skidåkare i spåret är egentligen inte problemet. Det är tillfartsvägarna som är flaskhalsen. Många åkare samtidigt på väg till starten i Sälen hade orsakat trafikkaos på morgonen. Och Jonas Bauer hade redan fått höra att man tagit i för mycket.
Men inför nästa säsong skulle både han och de 3 500 funktionärerna vara mer förberedda. Fem månader senare – 24 augusti – skickade arrangörerna ut ett pressmeddelande. 15 800 anmälda. Fullbokat. Tre månader tidigare än året innan. Och Daniel Casell är inte en av dem.

xxxx

Jantelagen är inte särskilt närvarande i Mora. Däremot är man inte imponerad av Lidingöbor som jobbat på en reklambyrå som heter något så obegripligt som ANR och har kontor i Stockholm och Göteborg. Sådana personer reduceras till ”stockholmaren”, tills något annat bevisats.
– Så var det kanske i början, men inte längre. I jobbeskrivningen stod också att en förankring i idrottsrörelsen var lika viktig som ledaregenskaperna, säger Jonas Bauer.
Dalkarlar, särskilt runt Siljan, är heller inte kända för att vilja rucka på traditioner. Och den som tänker börja röra om i ett varumärke som de flesta ser som en lokal angelägenhet bör ha kopplingarna till rötterna.
– Jo, men jag har också flyttat runt en del. Jag har bland annat bott i och tävlat för Borlänge, och jag har faktiskt även tävlat för Mora.
Ändå är Jonas Bauer själv förvånad över hur snabbt han kunnat gå fram.
– Så har vi också jobbat mycket med förankring i alla led. Det är oerhört viktigt på en ort där i stort alla på ett eller annat sätt har en relation till Vasaloppet. Samtidigt finns en djup förståelse för hur viktigt det här är för regionen. Vi har även varit snabba att agera när det inte gått som planerat, som när vi blev tagna på sängen av det stora intresset förra året och inte hann dra i handbromsen i tid.

Jonas Bauers första Vasalopp som vd var det 84:e loppet 2008. Förutsättningarna var långt sämre än vad de senaste årens kalla vintrar och skidlandslagets OS-framgångar fått oss att glömma.
– Jag kom in i ett läge när arrangörerna tvingats skotta ihop ett par Vasalopp på grund av halvdana vintrar. År 2005 la arrangörerna ut 12 miljoner kronor på att få fram åkbara spår.
Sveriges största idrottsarrangemang saknade också en marknadsavdelning. En marknadschef skötte alla kommunikationsfrågor och hade även många andra uppgifter. En person med ansvar för sponsorfrågor hade just anställts.

I dag har Jonas Bauer byggt upp en marknadsavdelning med en handfull anställda.
– Den samordnar all information, sponsring och event.
Två personer jobbar heltid med sponsring. Den ena operativt, den andra försäljningsmässigt utåt . Vattenfall gick i höstas in som sponsor. Adecco gick för ett par veckor sedan in som huvudsponsor sedan antalet utökats från fyra till fem stycken.
– Just nu har vi inga avhopp och tendensen är att vi skriver allt längre avtal. Tidigare skrev vi 3-årsavtal, nu skriver vi allt oftare 5-årsavtal. Det ger oss arbetsro.

xxxx

Hur gör man ett event som pressar en människa till sin fysiska gräns under en dag varje år till en angelägenhet årets övriga 364 dagar?
Vasaloppets vintervecka – som namnet till trots pågår i 10 dagar – har varit ett sätt att bygga ut Vasaloppet till ett stegrande evenemang som avslutas med klassiska Vasaloppet på söndagen. En varumärkesguru skulle kalla det brand extension i fädrens spår. Rent sportsligt samlar veckan närmare 60 000 deltagare – två normalstora svenska kommuner – som åker allt från Tjejvasan, Öppet spår, Halvvasan Skejtvasan till ”riktiga” Vasan.
Under veckan sätter arrangörerna också upp ett mässtält som i år är 3 600 kvadratmeter. Allt från vallaservice, nummerlappsutdelning sportkedjor till after ski och företagarfrukost fyller tältet som förra året hade 200 000 besökare.

Men det är ändå arenan som är den nya grejen, förklarar Jonas Bauer: Vasaloppsarenan ska ta Vasaloppet till nästa nivå.

Det är inget fysiskt arenabygge som pågår lite varstans i Sverige. Arenan är istället de nio milen mellan Sälen och Mora, som med den storslagna naturen och himlen som tak ska få Vasaloppet att leva året runt. Det är också den arenavisionen som Jonas Bauer jobbat hårdast med de senaste åren. Både mamman som serverar blåbärssoppan för att få ihop pengar till barnen skidläger och marknadschefen på stora bolaget som gått in som sponsor ska kunna ställa sig bakom den. Men då gäller det att kunna skapa nya arrangemang i arenan, som lockare nya deltagare.
– Min dröm är att man i framtiden ska titta tillbaka på Vasaloppet och säga: Kommer ni ihåg när Vasaloppet bara var ett skidlopp, säger Jonas Bauer.

Varumärkesmässigt är Vasaloppet en balansgång. Ekonomiskt har Vasaloppet en mycket stor betydelse för hela orten, men de får heller inte bli för mycket geschäft i fädrens ideella spår.
Koncernen Vasaloppet speglar kärnverksamhetens två delar. De lokala idrottsföreningarna IFK Mora och Sälens IF äger och driver Vasaloppet, via intresseföreningen Vasaloppsföreningen Sälen-Mora som tidigare hade en generalsekreterare. Jonas Bauer har tagit över som chef, parallellt med jobbet som VD i Vasaloppets Marknads AB, där det marknadsmässiga uppdraget ligger.

– Indelningen i en kommersiell del och en ideell är en vanlig juridisk konstruktion inom idrottens värld, av skattemässiga skäl. Men vi fungerar som ett bolag, säger han.

Vasaloppet får varken kommunalt eller statligt stöd. Anmälningsavgifterna är stommen i ekonomin. Koncernen omsätter 85 miljoner kronor.

50 lokala ideella föreningar är på ett eller annat sätt inkopplade i evenemanget.

De ersätts med 50 kronor per arbetstimme, som går till föreningen. Totalt går cirka 4 miljoner kronor ut till föreningarna för utfört arbete.

Ägarklubbarna IFK Mora och Sälens IF tar i sin tur ut en vinst som finansierar deras verksamhet. Den förväntade årliga utdelningen ligger runt 6 miljoner kronor. Drygt 2 miljoner kronor går därutöver till Svenska Skidförbundet i form av licenspengar, som fördelas proportionerligt till deltagarnas hemdistrikt. Stockholmarna, som är största gruppen, får med andra ord den största delen av potten.

Den lokala ekonomin är också en vinnare. Kortfattat går det två tillresta konsumtionskronor på varje krona som Vasaloppet omsätter.

– Vår egen undersökning visar att den tillresta konsumtionen i de tre Vasaloppskommunerna Sälen, Mora och Älvdalen är 138 miljoner. Lägger man sedan till lägerverksamhet och liknande hamnar beloppet på 162 miljoner kronor.

Är fulltecknat en strategi för att skapa en exklusivitet?
– Det är tudelat. Vi skulle förstås vilja ta emot fler när intresset finns. Kapaciteten i spåret finns, vårt problem är som sagt trafiken på vägarna. Om vi till exempel skulle bestämma att alla måste ta bussen till tävlingen så skulle vi klara det. Samtidigt skulle en hel del av charmen försvinna.

Fulltecknat har väl heller inte alltid varit ett kort att spela ut?
– Nej, 2008 hade vi inte fullt. 2009 fick vi fullsatt med 100 dagar kvar. Och inför årets lopp fick vi fullt i augusti. I år är dessutom Tjejvasan full för första gången. Nu är också Stafettvasan full. Den har blivit en jättegrej för företagen. Många har planerat allt i detalj, men glömt en sak: att anmäla sig. Vi tar 1200 lag, men vi skulle utan problem få in 2000.
– Staffetvasan är den perfekta instegsprodukten. Om du fixar nio kilometer på egen hand och får med dig fyra andra på resten så kan du också säga att du åkt Vasaloppet.

Hur påverkar den ökade efterfrågan prisbilden?
– Det finns en väldig försiktighet i styrelsen. Vasaloppet ägs ju av idrottsrörelsen, och vi ska inte trissa pris bara för att det finns en efterfrågan. Vi ska ligga kvar på samma pris även nästa år. Vi vet också att deltagarna har en rad en andra kostnader förutom anmälningsavgiften. Den totala investeringen med utrustning, valla och ledighet från jobbet är klart större än anmälningsavgiften på en dryg tusenlapp. Det är betydligt enklare att till exempel springa Göteborgsvarvet.

Å andra sidan är Vasaloppsåkaren relativt välsituerad, och en femtedel av åkarna kommer från Stockholm.
– Bilden av den snorige gubben stämmer inte. Vi ser tydligt att skidåkning håller på att utvecklas till en allt exklusivare sport. De bekräftar även de som driver alpina anläggningar. De måste ha längdspår. Mamma och pappa vill gärna ta en längdtur när de varit med barnen i backen under dagen. Näringslivets toppar dyker också upp allt oftare i våra tävlingar.

Återköpsfrekvensen?
– Sämre än vad vi önskar, vi har cirka 40 procent förstagångsåkare varje år. Jag tycker att 80 procent av åkarna borde vara sådana som kommer tillbaka. Samtidigt ser vi större rörlighet bland åkarna. Vår ambition är att Vasaloppet ska vara den årligt återkommande utmaningen som alla ska vilja komma tillbaka till.

Hur mycket betyder de senaste vintrarna?
– Redan hösten 2009 märktes ett ökat intresse för Vasaloppet som låg 15-20 procent över normalt. Sedan kom förra årets fantastiska vinter och framgångarna i OS. Då blev allt galet. Vi rusade från 48 000 till 57 500 deltagare totalt under hela veckan.

Du har alltså haft ett jävligt lätt jobb de senaste åren?
– Man ska ha lite tur också. Det krävs även att man anpassar organisationen när evenemanget växer så snabbt.

Xxx

När Jonas Bauer tillträdde som vd ändrade han inte bara organisationen. Även indelning av Vasaloppsåret för att förbättra tajmingen i kampanjer och förberedelser. Året är i dag indelat i sex kampanjperioder.
– Vi flyttade fram starten från 1 juni till 1 september. Det är ungefär då som vintern når folks medvetande och åkarna åter börjar tänka på Vasaloppet.
När Vinterveckan väl är över tar förberedelserna inför Sommarveckan med Cykelvasan över.
– Däremellan jobbar vi väldigt mycket below the line. Vi skriker exempelvis cykel hela våren, samtidigt som vi bearbetar tidigare deltagare direkt för att få dem att anmäla sig till vinterveckan.

När arrangörerna bestämde sig för att starta Cykelvasan för ett par år sedan var målet att skapa Vasaloppet på mountainbike sommartid. Man hade bland annat inspirerats av liknade cykeltävlingar i norska fjällen.
Det är visserligen inte lika många som cyklar som åkor skidor. Men med närmare 4500 deltagare i andra upplagan är Cykelvasan redan Sveriges största cykellopp på mountainbike. Men arrangörerna hoppas på 6000 deltagare i augusti. Det skulle i så fall betyda fulltecknat i loppet 90 kilometer. CykelVasan finns även som 30 och 45 kilometer, vilket kan ge ytterligare ett par tusen deltagare.

Förpackningen av Vasaloppets Sommarvecka har också gett ett annat bemötande hos sponsorerna.
– Tidigare fick vi alltid höra att Vasaloppet var intressant, men eftersom de flesta såg loppet som ett event som endast pågick under en dag var vi aldrig tillräckligt intressanta. Med Sommarveckan fick vi en del att spela med som underströk att Vasaloppet pågår året om, med alla typer av förberedelser.
Sommarveckan fick också en annan effekt.
– Mitt i sommaren fick vi plötsligt en jäkla tillströmning av anmälningar till vinterns Vasalopp. Den anmälningsvågen kom tidigare i början på hösten. Nu kunde vi istället utnyttja perioden september-november som en påminnelsefas.
20 procent som deltar i Sommarvasan dyker upp i Vasaloppet på skidor året därpå.

Det finns flera liknade fysiska utmaningar som Vasaloppsarenan skulle kunna stå som värd för.
Samtidigt får det inte vara för långt från Vasaloppets kärnvärde. Tidigare var varumärkets kärna skidåkning, Gustav Vasa och historien. I dag är kärnvärdena drömmen, utmaningen äventyret. Vasaloppet ska i framtiden handla mer om ett individuellt förverkligande, mindre om att vara en del av svenska kollektiva historieskrivningen.

– Jag fick en massa frågor om vad en satsning på Sommarvecka skulle innebära för varumärket. Men i grunden har vi hela tiden historien med oss, även när vi gör nya saker. Vi är väldigt hårda på att allt ska kunna kopplas till Vasaloppsarenan. Och jag vet inte hur många gånger som jag tackat nej till att arrangera en Skotervasa, som ligger för långt bort från vårt miljöperspektiv.
Men det handlar inte bara om varumärke. Det handlar också om volym. Affärsidén är breda motionslopp i Vasaloppsarenan, understryker Jonas Bauer.
– Jag får mängder av propåer som ligger längre bort, som multisportlopp och allt annat mellan himmel och jord. Problemet är bara att ett sådant arrangemang som mest lockar 400-500 deltagare, hur mycket vi än kämpar. Och vår organisation är inte anpassad för det. Vi måste ha volymen.

Varför då?
– För att vi ska hålla vår kvalité. Cykelvasans 1 900 cyklister första gången vi körde 2009 är inte särskilt många, men vi bygger upp ett fullständigt målområde med alla kontroller längs vägen.

– Om vi skulle göra enstaka satsningar, skulle det till exempel handla om till exempel en 10-mila i orientering från Sälen till Mora.
De närmaste tio åren kommer Vasaloppet att lägga kraften på att utveckla Sommarveckan, med både cykel och löpning.
– Både en halvmara och riktig mara i skulle locka många till Vasaloppsspåret.

På sikt finns även planer att starta ett eventbolag, där främsta uppdraget är att skapa aktiviteter vid sidan om de stora arrangemangen.
– Varför inte exempelvis lägga en företagskonferens i närheten av arenan med alla möjligheter att träna och vara nära naturen, säger Jonas Bauer.

xxxx

Vasaloppet köper i dag i princip inget medieutrymme. Och något behov finns egentligen inte.
– Det finns ett stort medieintresse för Vasaloppet. När man mäter eventets genomslag i medierna ligger vi alltid i topp. Inför 2010 var vi näst största event i medierna, alla kategorier. Bara Peace & Love var större än oss, säger Jonas Bauer.
– Vi har ett samarbete med Svenska Dagbladet, Eurosport, Mix Megapol och lokalt Dalarnas Tidningar. I övrigt är väldigt mycket av kommunikationen knuten till våra partners, som till exempel ICA eller Stadium.
Vasaloppets egen kommunikation med deltagarna kretsar kring webben och den egna sajten.
– Till exempel fungerar mailbearbetning väldigt bra när vi påminner tidigare deltagare om att det börjar bli dags att anmäla sig.
Den digitala utvecklingen har verkligen gynnat Vasaloppet. Informationschefen Per Strid rekryterades från SVT för att bland annat ta hand om arenaproduktionen. Han har också jobbat mycket med den digitala satsningen.
Men Jonas Bauer har inte valt bort byråsamarbeten. Marknadsavdelningen jobbar med Welcom där Jonas Bauers tidigare ANR-kompanjon Joakim Brinkenberg är vd.

– Vi gick ut i en pitch, men ungefär samtidigt stötte jag på Joakim som var i färd med att starta nytt på Welcom. Byrån passar oss bra eftersom man också jobbar med pr och har allt under samma tak. Dessutom har Joakim jobbat mycket med sport. Rent generellt får vi alltid ett jättegenomslag på våra pr-aktiviteter. Welcom har hjälpt oss att skruva till tonläget och gör även en ny grafisk plattform för oss.
Ett pr-grepp som inte sågs med helt blida ögon på hemmaplan var när man presenterade Kranskullan i Stockholm. Det var ett brott mot traditionen. Tidigare hade hon alltid presenterats i Mora mellan nyåret och trettonhelgen.
– Vi fick ett stort genomslag i riksmedierna och satt med i soffan i TV4, men i Mora slog man bakut. Det blev ramaskri, säger Jonas Bauer.

xxx

SVT har varit en stadig och viktig partner till Vasaloppet, men har inte haft något intresse att driva försäljningen vidare till andra länder. Ett långlopp på skidor är heller inte en attraktiv internationell sporträttighet.
För några år sedan ryktades om att TV4 gjorde ett utspel om att ta över rättigheterna. 2007 hade Vasaloppet inget avtal med SVT.
Sedan dess har parterna skrivit två avtal, varav det senaste sträcker sig fram 2016.
– TV4 var aldrig ett alternativ. När vi väl satte oss ned med SVT kom vi snabbt fram till att vi delade vår syn på Vasaloppet. Det är framför allt så mycket mer än en skidtävling. Eva Hamilton beskrev det väldigt bra när hon liknade loppet vid en lägereld Vi har kommit en bra bit på väg till att göra sändningen mer än ett skidlopp. I år kommer till exempel SVT sända sitt Morgon-program från mässan.

Vasaloppet inledde för ett par år sedan också ett samarbete med rättighetsproffsen IEC in Sports som sålde Vasaloppet vidare till fem länder.
– Det gav inga pengar, men vi lärde oss att man måste paketera sporträttigheterna för att göra de mer intressanta. Loppen är inte bara intressanta ut ett sportsligt perspektiv. De fyller också tablåtid som inte krockar med primetime-utbud.

Jonas Bauer tog för ett par år sedan med sig IEC på ett möte för den världsorganisation som står bakom långloppen. Och tillsammans har man nu för första gången lanserat Ski Classics, ett försök att göra ett slags långloppens motsvarighet till friidrottens Golden League.
– I dag har 10-12 länder nappat och vi får betalt på ett annat sätt än vad vi fick tidigare. SVT är ett av bolagen som sänder. Men framför allt får vi en tävlingsform som skapar ett kontinuerligt intresse för långlopp och åkarna.
– Även Vasaloppet får en internationell exponering som gör att vi kan locka till oss åkare från andra länder.

Allmänhetens intresse för tv-sporten skidor har stärkts med profiler som Marcus Hellner och Charlotte Kalla som exponeras flitigt i SVT:s succésatsning Vinterstudion. Och Jonas Bauer ser med tillförsikt på svenska folket skidintresse, vilket gynnar Vasaloppet. Det kommer att underbyggas av stora tävlingar de närmaste åren.
– Först har vi årets vinter tillsammans ett VM i Holmenkollen, 2013 är ett VM-år, 2014 ett OS-år och 2015 får vi ett skid-VM på hemmaplan i Falun. Profilerna som vi har i svenska landslaget nu håller till 2015.
Nästa år är fritt från stora tävlingar.
– Då ser jag det inte som en omöjlighet att vi kan få Petter Northug i starfältet i Vasaloppet, säger Jonas Bauer hoppfullt.

Om du fick ett erbjudande om att bli byrå-vd i Stockholm igen, skulle du tacka ja?
– Nej inte just nu. Både jag och familjen trivs verkligen bra här. Men det finns absolut många erfarenheter att ta med sig till byråsidan i framtiden…

BYRÅN: Welcom kör på pr-spåret
En naken Zorn-kulla i badet. Solbränd som en cyklist på ben, armar och ansikte. Ett av de första alstren från Welcom som Vasaloppsbyrå var en annons som lekte med den romantiska bilden av Dalarna. Sådant klarar man i Mora. Men en förflyttning av presentationen av kranskullan till Stockholm blev för mycket, trots att pr-effekten blev större.

– Vasaloppet är väldigt traditionstungt. Därför blir kontrasterna en mycket viktig del när vi jobbar med Vasaloppet, förklarar Joakim Brinkenberg, vd för Welcom strategin.

Byrån fick för drygt ett år sedan uppdraget är skapa en bild av Vasaloppsarenan som en arena som lever året om. Cykelvasan 2010 var första steget. Den andra tävlingen i ordningen lockade förra sommaren 4500 deltagare till 11 olika lopp. Det var en dryg fördubbling jämfört med första året. Joakim Brinkenberg tror att 10 000 inte är ett orimligt mål – även om taket är satt till 6000 i år.

– Vi har ju exempel från norska tävlingar som Birkebeinerrittet i Lillehammer som varje år lockar 16 000 cyklister.

Om utmaningen med Cykelvasan ligger i att etablera en ny tävlingsform så handlar Vintervasan mer om förpackning. Welcom jobbar med loppet i olika kanaler. En Vasaloppssida på Facebook var en av de mer givna satsningarna som presenterades i höstas.
– Vi jobbar medvetet med att portionera ut nyheter under hela året.

Welcom har stor erfarenhet att jobba med andra sportevenemang.

– Stora skillnaden är att vi nu måste bygga alla insatser under året på ett evenemang som de flesta fortfarande ser som en endagsföreteelse. Samtidigt får Vasaloppet ofta ett stort gensvar. Man ska heller inte glömma att går att koppla folkhälsopolitiska värden till loppet och arenan. Det ska vi jobba vidare med ännu mer i framtiden, säger Joakim Brinkenberg.

ANNONSÖREN: VW glidvallar försäljningen
Volkswagen satsar hårt på att profilera varumärket i samarbete med skidsporten och sponsrar sedan några år längskidslandslaget.
– Skidsporten ligger nära våra egna kärnvärden som miljövänlighet och folklighet, säger Åke Lundberg, marknadschef för VW i Sverige.

Biltillverkaren och har senaste månaderna kört ut en stor kampanj för sina 4-hjulsdrivna modeller. I reklamfilmen körs flera av toppåkarna, som Charlotte Kalla och Emil Jönsson, ut på ett ödsligt fjäll och spänner på sig skidorna.
I samband med kampanjen anordnar Volkswagens återförsäljare vallakvällar där experter ger vallningstips för att locka till sig besökare som erbjuds att testköra modellerna.
– Vi samarbetar också med Vasaloppet och kan bland annat bearbeta deras deltagarregister, säger Åke Lundberg.

Fakta Vasaloppet:

Vasaloppets Vintervecka 2011 – totalt är drygt 55 000 personer anmälda i skrivande stund och mycket talar för att förra årets rekord på 57 560 blir slaget och att man kanske når upp mot nästa drömgräns vid 60 000
Fredag 25 feb: KortVasan, 30 km
Lördag 26 feb: TjejVasan, 30 km ( fullt 7 januari)
Söndag 27 feb: UngdomsVasan, 3/5/7/9 km; Öppet Spår, 90 km
Måndag 28 feb: Öppet Spår, 90 km
Tisdag 1 mars: HalvVasan, 45 km
Fredag 4 mars: SkejtVasan, 30/45 km; StafettVasan 9 km – 24 km (fulltecknad)
Söndag 6 mars: Vasaloppet, 90 km ( fullt 25 augusti)

Antal anmälda, länsfördelning 2011:

Stockholms län 9 139
Västra Götalands län 6818
Dalarnas län 3587
Uppsala län 1963
Skåne län 1925
Värmlands län 1632
Östergötlands län 1515
Gävleborgs län 1478
Jönköpings län 1381
Örebro län 1173
Hallands län 1133
Västmanlands län 1102
Södermanlands län 1073
Västernorrlands län 974
Jämtlands län 964
Västerbottens län 921
Norrbottens län 722
Kronobergs län 605
Kalmar län 483
Blekinge län 224
Gotlands län 136

Källa: Idrottens Affärer/Jonas Bauer

Eventbarometern 2010:

Vinteridrottsevenemang

1 Vasaloppet 2567 st artiklar (2044)

2 Stockholm Open 1086 st (1508)

3 LG Hockey Games 493 st (639)

4 Stockholm Horse Show 406 st (631)

5 Lidingöloppet 405 st (386)

6 Göteborg Horse Show 310 st (360)

Vasaloppsåret:

1 september:
– Det är ungefär då som vintern når folks medvetande och åkarna åter börjar tänka på Vasaloppet.

15 november: förberedelsefasen
– Kommunikationen övergår till att handla om exempelvis utrustning och träningsuppladdning. Då tar också sportbranschen, med kedjor som Stadium, till stor del över kommunikationsarbetet.

Sista helgen i november startar konceptet 100 dagar kvar.
– En nedräkning med pr-utspel och nyheter via sponsorer och medier. Vi presenterar bland annat Kranskullan i Stockholm.

Vecka 7 går kommunikationen över i genomförandefasen.
– Då handlar det mesta att upplysa folk om vad som sker plats. Det sker en massa kring loppet, invigningar, konserter etc.

Vasaloppsveckan:
– Den i sig är ett kommunikationsutrymme Dels berättar vi vad som sker under veckan, dels börjar vi berätta vad vi gör till sommaren. Dessutom startar införsäljningen till Vasaloppet 2012.

Vecka 11 och framåt går man in föreberedelsefasen inför Sommarveckan.

Sponsorer: Wibe, Preem, Stadium, ICA, IBM, Ramirent, FM Mattsson, Axa, Alecta, Vattenfall och Adecco.